LUKAS SOM FÖRFATTARE

Vem är författare till "det tredje evangeliet" och Apostlagärningarna?

I spåren av den s k Upplysningen och den Naturalistiska filosofin med bakgrund i sent 1700-tal och tidigt 1800-tal har inom den akademiska världen gjorts många ifrågasättanden av det som tidigare var mer eller mindre självklart i förståelsen av de bibliska texterna. Till exempel att Lukas författat ”Det tredje evangeliet” och Apostlagärningarna. Fortfarande finns åtskilliga som instämmer i skepsisen mot Lukas. Det gör inte jag.

Den traditionella synen har varit att Lukas författat det evangelium som i flertalet Bibelutgåvor och översättningar bär hans namn. Namnet finns inte i själva texten, men de antika historikerna uppgav inte själva, med något enstaka undantag, sitt namn inom ramen för den redovisning de gav av de händelser som skildrades. Däremot kunde författarnamnet finnas med i ett "förord", bifogat dokument eller själva textrullens omslag, titulus. De som idag påstår att evangeliernas primära handskrifter var anonyma saknar konkreta bevis. Grunddokumenten finns inte bevarade och i själva verket har de nu existerande äldsta handskrifterna med noteringen n c -"Kata Loukan" - enligt Lukas. Det äldsta bevarade manuskriptet med Lukastext är Papyrus 75 ($P^{75}$, ca 175–225 e.Kr. Där återfinns alltså Lukas som författarnamn. Kritikernas antagande om texternas anonymitet saknar substans och är en grundlös hypotes. De som talar om pseudepigraher (skrifter under falskt namn) har ännu ett hinder att övervinna. Att de första kristna skulle godta ett falskt vittnesmål när det gäller de texter som lyfter sanningen och hederligheten som värdegrund skulle vara mycket motsägelsefullt. Hur kan Jesu sanningsanspråk förklaras genom falska vittnesbörd? Inte minst Apostlagärningarna, med berättelsen hur Ananias och Safira föll döda till marken efter sitt bedrägeriförsök, gör lögnen omöjlig att försvara.

Nya testamentets författare granskas hårdare än andra antika författare därför att texterna är normerande, teologiskt laddade och historiskt centrala. Dessutom präglas NT-forskningen av 1800-talets hyperkritiska arv och en ovanlig metodologisk mångfald, vilket gör att stilvariationer och traditionella uppgifter ifrågasätts på ett sätt som inte sker med Platon, Cicero eller Josefus. När jag ser argumenten mot Lukas författarskap finner jag dem mycket svaga. Den traditionella synen håller. Det var läkaren Lukas som författade de båda skrifterna. Argumenten härför är av både intern och extern art. Med ”interna” argument menas här vad texterna själva har att säga.

INTERNA ARGUMENT FÖR LUKAS FÖRFATTARSKAP

1. Luk 1:1–4 visar en välutbildad skribent som känner den grekiska historieskrivningens regler (jfr Thukydides, Josefus). Tillägnan till "Teofilus" och löftet om en "ordnad framställning" baserad på vittnesbörd av ögonvittnen är typiskt för antik litterär praxis. Apg 1:1 hänvisar tillbaka till "min förra bok" – vilket knyter samman de två verken till ett sammanhängande litterärt projekt. Det är samma författare och en bokligt bildad sådan som skrivit både evangeliets Jesusberättelse och Apostlagärningarnas redogörelse för den kristna församlingens födelse och missionen med utgångspunkt i Jerusalem.

2. Värt att särskilt lyfta fram i texterna är ”Vi-passagerna” i Apostlagärningarna. De klargör att författaren själv var med vid delar av Paulus resor. På flera ställen i Apostlagärningarna (Apg 16:10–17, 20:5–15, 21:1–18, 27:1–28:16) skiftar berättaren plötsligt pronomen från ”de” till ”vi”. Skeptiker har menat att detta skulle vara en litterär berättarstil utan att författaren själv faktiskt var med. Det påståendet håller inte. Det finns inga sådana exempel från de antika historikernas texter. Invändningen är en mycket långsökt bortförklaring av Lukas personliga närvaro. Författaren deklarerar att han själv var närvarande vid dessa händelser och reste tillsammans med Paulus. Genom att jämföra vilka personer som nämns i tredje person i dessa avsnitt kan man utesluta flera av Paulus kända följeslagare (som Timoteus, Silas och Tychikos). Lukas nämns aldrig i tredje person i dessa passager, vilket stämmer väl överens med att det är han som håller i pennan.

3. Ett annat textinternt argument för Lukas som författare till dessa texter är den höga språknivån. Lukasevangeliet och Apostlagärningarna innehåller den stilistiskt och grammatisk bästa grekiskan av samtliga böcker som samlats i Nya Testamentet. Författaren måste var välutbildad och språkligt högkvalificerad. Den avancerade grekiskan, koiné med stark litterär prägel, stilen och de teologiska temana såsom den Helige Andes roll och fokus på de utstötta, genomsyrar de båda skrifterna. Att författaren var bokligt bildad råder ingen tvekan om.

4. Därtill kommer den ofta förekommande medicinska terminologin. Språket i de två skrifterna innehåller många medicinska termer och kunskaper om sjukdomar och hälsa, vilket stämmer in på en skicklig läkares kompetens. Paulus kallar Lukas ”den käre läkaren” i Kolosserbrevet 4:14. Lukas fanns med Paulus då detta brev skrevs. Traditionen berättar också att Lukas var något av apostelns livmedikus. Invändningar har gjorts att det medicinska ordförrådet var lika välkänt av andra historiker och använt i deras texter. Det är sant, men skillnaden mellan Lukas och dessa övriga skribenter är mycket stor. Det handlar inte bara om den medicinska ordlistan utan också om Lukas sätt att ställa diagnoser, ge symtomlistor och prognoser, likt Hippokrates, läkekonstens fader, men olikt andra textförfattare från samma tid. Jämför man Lukas skrifter med historiker som Polybios, Thukydides, Josephus eller Tacitus framträder en intressant skillnad i hur sjukdom beskrivs. De profana historikerna nöjer sig ofta med att konstatera att en person blev sjuk eller dog, ofta med fokus på de politiska konsekvenserna. Lukas däremot visar en slående likhet med den hippokratiska traditionen. Han använder specifika medicinska termer för att beskriva sjukdomsförlopp, skiljer på olika grader av feber och studerar i detalj fysiska symptom. Det visar att han inte bara ägde ett rikt medicinskt ordförråd utan samtidigt betraktade människokroppen med en praktiserande läkares noggranna blick.

EXTERNA ARGUMENT FÖR LUKAS SOM DE BÅDA BÖCKERNAS FÖRFATTARE

1. De tidiga kyrkofäderna var överens om att Lukas författat det "tredje" evangeliet samt Apostlagärningarna. Irenaeus av Lyon levde ca 130–202 e.Kr. och namnger Lukas som författare i sin Adversus Haereses. Det är ett tidigt och geografiskt brett förankrat vittnesbörd. Till saken hör hans tidiga anknytning till apostlarna genom Johanneslärjungen Polykarpus av Smyrna (ca 69–155 e.Kr.) Irenaeus skriver att han som ung pojke satt vid Polykarpus fötter och lyssnade till honom. Han beskriver hur han mindes Polykarpus röst, sätt att gå och hur han talade om Johannes och om dem som sett Herren.Han står alltså själv mycket nära den apostolisk traditionen och det är alltså inte lösa rykten han förmedlar. Origenes, Klemens av Alexandria , Eusebios och Tertullianus bekräftar sedan samma tradition, oberoende av varandra.

2. Muratoriska fragmentet (ca 170-200 e. Kr.) som är den äldsta kända kanonförteckningen, alltså bekräftelsen på vilka böcker som av kyrkan erkänts ingå i Nya Testamentet. Här uppges Lukas som författare till det tredje evangeliet och han beskrivs som Paulus läkare och medarbetare. Det stämmer också överens med Kolosserbevet 4:14 samt Filemon vers 24.

3. De äldsta manuskripten som inkluderar Lukasevangeliet har med titeln Kata Loukan - "Enligt Lukas". De som hävdar att namnet inte fanns med i författarens ursprungliga handskrift gissar utan att ha egentlig grund för sin hypotes. Vi kan inte veta hur det faktiskt förhöll sig med textskaparens namn. Dock ska konstateras att antika historiker sällan tog med egna namnet i själva texten. Det kunde finnas i bifogat dokument eller noteras på bokrullens omslag. Dessutom, för historiska texter med "pseudepigrafi" dvs att man noterat helt annat namn än det korrekta, valdes alltid en berömd person i syfte att stärka trovärdigheten. Om en sådan "förfalskning" skett hade man rimligen valt en känd och väletablerad person såsom en apostel, knappast den för de flesta okände Lukas.

4. Kopplingen till Paulus brev är stark. Lukas omnämns i Kol. 4:14, Filem v 24 och 2 Tim 4:11 som nära medarbetare. Denna "externa" tradition är helt i linje med Paulusbreven säger och överensstämmer med "vi-partierna" i Apostlagärningarna.

5. Avsaknaden av andra traditioner är fullständig. Det finns ingen tidig källa som nämner någon annan möjlig författare till evangeliet och Apostlagärningarna. Det rådde total enighet i den tidiga kyrkan - Lukas var författaren. Jämför det med de intensiva diskussioner som fördes om Hebréerbrevet och även Uppenbarelseboken.

Mot bakgrund av dessa väldokumenterade uppgifter är det knappast någon överdrift att påstå att vi med ganska stor sannolikhet kan slå fast att läkaren, Paulus medarbetare och medresenär på flera missionsresor och i möten med apostlar i Jerusalem år 57, är Lukas och ingen annan. Påståendet att vi inte vet vem som skrivit de båda böckerna saknar egentlig substans. Det finns knappast något hållbart belägg för invändningen att traditionen och de övriga argumenten skulle sakna bäring.

Att Lukasevangeliet brukar kallas "det tredje evangeliet" syftar inte på någon kronologisk ordning med Matteus som förste evangelieförfattare före Markus och därefter på tredje plats Lukas. Det handlar om den plats det fått i nästan alla bibelutgåvor. I själva verket är frågan om tidsmässig ordningsföljd mycket mer komplex och spännande att forska om. Det finns goda skäl att återkomma till ämnet som är en del av den så kallade "Synoptiska frågan" där jag särskilt intresserat mig för Jerusalem School of Synoptic Research, ett antal forskare med särskild förankring i semitiska språk och hebreisk kultur. De har argumenterat, inte för den i den protestantiska anglosaxiska världen vedertagna Markusprioriteten, utan för att Lukasevangeliet var först, kanske delvis baserat på muntliga Matteustraditioner.

Det kan du läsa mer om här

och
>>> framför allt här. <<<

Läs mer om Lukas:

Kan vi lita på Lukas?

PAPIAS - BISKOPEN I HIERAPOLIS - indirekt knuten till Lukas

(Bilderna är AI-genererade)
Östersund Midsommar 2026
Kenneth Hermansson